Äsch, jag vet det ju så gott..

Jag har verkligen inte turen med mig nu om dagen. Jag vet ju så gott att jag inte har en spinnrock som klarar dom tunnaste trådarna men vad hjälper det när jag drömmer om lacegarn..

Kammar och kammar mina tops, grön och turkis merinoull från Spinnvilt tillsammans med den ljusgrå australienska merinoullen jag beställde från tyskland..

Så sitter jag här och spinner i några dagar, tycker kombinationen ser så fin ut, mjuka övergångar och gott blandade färger i ulltussarna. Men allra redan på det här fotot ser jag ju katasrofen! Efter detta har det kommit dubbelt så mycket på spolen.. Spinner man så här tunnt MÅSTE man hela tiden flytta tråden på spolen så det blir jämnt, hm, glömde jag det??

Så händer det, tråden vägrar rulla sig mera upp på spolen och jag tar den ut för att kedjetvinna tråden till ett tretrådigt garn. Jo da, självklart. Tråden ryker, det finns ingen början, inget slut, jag försöker hitta tillbaka till den sista ändan som måste vara här i någonstanns.. Krullar och slappa trådar..

Jag kan ju inte bara ge upp!!! Klippa av ullen och slänga det! Inte efter så många timmar. Nu har jag timmar framför mig med garn som inte vill av spolen, som ryker, som får en ny tamp att dra i tills nästa gång det ryker.. Detta kommer tillslut bli ett mycket effektfullt garn – om det nu någonsin blir färdig.. När ska jag lära mig, suck..

Jag har vägrat inse det men nu måste jag tillslut..

Ja, jag måste tillslut inse att detta var ett dött projekt. Det är ju bra det, när jag har ägnat dom sista veckorna till att göra den färdig, igår kväll började jag på polokragen, då kunde jag ju äntlige prova tröjan – jepp, 142 cm om bålen går helt enkelt inte!!! Det är ett tält och jag ser ut som en öltunna. Att den är 83 cm lång och nästan når helt ner till knärna bidrar inte till att den ser något bättre ut.

Ärmarna är så vida att dom räcker runt mina lår och inte hjälper det stort med en raglanfällningen heller.. Sån innerst inne visste jag ju det redan i våras, kanske var det därför jag slängde den in i ett hörn..

Hur surt det än känns att repa upp den så känns det ännu surare att slänga bort allt mitt handspunna garn som jag använt så lång tid på, kanske inte lika många timmar som jag stickat men likaväl. Nu får jag sticka mig en kofta istället av garnet, tror jag börjar i halsen och stickar nedåt igen..

Ända trösten i det hela är väl att jag kan räkna ut masktätheten på garnet som jag stickat med 3 mm. Kanske jag undviker samma misslyckande en gång till. Men surt – ja, det är det, så surt att jag vägrar repa upp den till nystan, jag tänker helt enkelt sticka den nya tröjan, eller koftan alltså,  från den gamla..

(masktäthet: 10x10cm = 24 maskor/32 varv)

Jag känner mig rik

Jag känner mig rik, som har en familj, en härlig familj. Så extra kul att få fira jul tillsammans med alla. Ja alla på den svenska sidan då, halva familjen, svärfamiljen, fick vi ju inte firat med men sån är det när man är en del av den Svensknorska unionen. Rena sildesalaten som norrmännen kallar våran gamla uniounsflagga för. Tack allesamman för en fin julhelg!

Jag känner mig också rik som kommer hem med en stor burk (det är nog ½ liter här i..) med torkade trattkantareller. Det måste ju tillsvara en bärpåse, minst! Mamma har plockat hela hösten och delade med sig till mig. Sån går det när man är rädd ormar, då plockar man inte mycket själv. ‘-man ska vara rädd om sina huggormar’, säger pappa,’ dom fångar mus’.  Man ska vara rädd om sina föräldrar säger nu jag, dom plockar svamp!

Nu är vi hemma igen. Alla påsar och väskor måste tömmas. Men efter den långa körturen hem är det inte så mycket mer jag har lust till idag. Jag tror jag fortsätter en kväll till hemma på den lata vågen, men mat! – det blir det inte idag.

Ha nu riktigt fina mellandagar vidare. (och faktiskt, vi har fortfarande 20 cm snö!)

God jul, folkens!

Så här såg det ut vid mitt föräldrarhem för två år sen, sist vi firade julen hemma hos dom. Iår firas julen i Sverige igen, antagligen inte med så mycket snö men lika väl mysigt.

Önskar er alla en riktig fin och fredfull jul !

Vilken tur jag har!

Vilken kul överraskning när man kommer hem från jobb sent efter den kortaste dagen i vinter. Jag har vunnit två vackra grytlappar till jul, tack snälla Ann-Sofie (Nål,Tråd og Trädgård.) dom ser jättefina ut

Men jag blir så förvånad över tiden. Jag kommer hem, lagar och äter middag med familjen, en kopp kaffe och lite skype med mamma… vips är kvällen nästan slut!

Det får bli en kväll till i soffan med stickningen jag hittade fram till igen. Lagom lat och halvblind, brunt i mörker och mina ögon är inte helt perfekt…

Julstress finns det inte här i huset, här tar vi det med ro, imorgon kväll blir det 100 m häck mot målstrecket, då ska tomtar och gran fram.. men det är då det, idag, vila..

En aning blåbärsmjölk eller något..

Entrådigt…

Tretrådigt, navajo…

Lite granna som blåbärsmjölk tror jag…

45 gram/ 116 m (258 m /hg – sportsweight).

Konklusjon; långa, långa fiber men garnet känns lite stumt..

Och vad gör jag nu med allt detta??

Nästan en tredjedel av ullen faktiskt…

En kam full med tustar

Ja, just nu har jag några kammar fulla med tustar som jag inte anar vad jag ska gör med.

Tustarna kommer från dom här kammarna som kom i posten igår. Självklart blev jag tvungen att pröva ut dom direkt.

Vad kammar jag? Jo jag försöker med den här färgade topsen som i och för sig redan ska vara kammad en gång.

På kammarna blandar sig ullen till en mera jämn färg..

Så även om garnet blir melerat så blir inte över gångarna lika tydliga som dom hade varit när jag inte kammade..

Så nu sitter jag och spinner igen, kammar och spinner. Jag är lite spänd på resultatet..

Men visst har du rätt Elin, som alltid, inte håller dom här kammarna sig bra. Redan efter dom första försöken har piggarna börjat ändra form och spretar lite. (Helt billiga var dom inte heller). Men jag klarade inte låta bli att testa dom ut. Nu ska jag verkligen följa med på nätet och snabbast möjligt sända en ny beställning när dom andra åter är på lager..

Men tillbaka min till mina tustar, och dom börjar bli många, är det nu jag borde köpa nya kardor också, eller är detta bara något man måste slänga? Ibland kan jag vara snål också – detta blir verkligen på tok för mycket ull som inte kan användas!

Fett värre!

Här i Norge är det slut på smör. Jo då, det kommer en leverans då och då misstänker jag men när jag kommer till affären är det alltid slut. Inte att jag direkt saknar mejerismör men jag vill ha Bremykt (som bredgott) på mina mackor. Sånt rent margarin funkar bara inte. Alltså har jag inte ätit en macka på flera veckor..

Så idag, jag fick sån himla lust på rostat bröd med marmelad, så jag vispade grädde till smör, nu är det nog, det räcker med irritation, gamla traditioner kommer tillbaka. Hur mycket vätska kommer egentligen ut av smöret? Massor!! Ett stort glas och lite till. Nu har jag kramat mitt smör, pressat, tvättat det under kallt vatten och lika väl när jag lägger det på en handduk kommer det fortfarande ur mera.. men, jag har ätit mina mackor, klart godkänt!! Lättsaltat med ett kryddmått salt, mums!

Men jag fattar fortfarande inte hur Norsk jordbrukspolitik fungerar…

Ganska nöjd med resultatet..

Tvåtrådig ull 362 m/ 89 gram (407 m/hg – fingered )

Inne är det så svårt nu att få riktig färg så jag avslutar med ett djupdyk. Den översta bilden är lite för mörk, denna lite för varm i färgen…

Idag har jag faktiskt köpt alla julklappar också! (= luspank…)

Dags att få något gjort??

I det rotiga kontoret hos oss finns en bokhylla med mycket av diverse slag. Bland annat en massa härvor och nystan av olika garn jag spunnit. Nu har jag jo färgat ny ull igen och upptäckte att jag inte spunnit allt det gamla ännu..

Därför tog jag fram denna ullflätan i murriga skogsfärger från ifjol. Jag måste ju nästan bli färdig med dom gamla först. Men nu om dagen tar ting så lång tid, timmarna jag har ledigt tycks försvinna till ingenting.

Inte bakar jag, inte köper jag julklappar… inte städar jag heller och julpynten kan jag bara glömma, det är långt tills dess. Men när jag sätter mig ner får jag spunnit lite, ullflätan har blivit entrådigt garn på spolen..

.. och den här gången har jag spunnit det åt samma håll som den bruna ullen så nu ska det hela bara tvinnas till tvåtrådigt garn. Idag kanske? Familjens junior’s är ute och handlar julklappar, senior jobbar sent igen så jag slipper laga mat..

Än så länge blir jag sittandes här med kaffekoppen och latar mig en stund till. Funderar på om jag kan använda det här till något? Undrar om jag ska börja sy några små barbiekläder? Om jag borde sätta på en tvättmaskin? Damsuga? Eller bara njuta lugnet efter en lång arbetsdag..