Mina barns adventskalender..

Jag vet att jag vist den en gång tidigare men jag gör det igen. Jag blir alltid lika imponerad av mitt tålamod när den kommer fram. Hur kan det ha sig att man fick mest gjort när man hade minst tid??

Bara påsarna i sig själv tog ju sin tid att sy och brodera. Men det är klart, första året lagade jag ju bara 24 med röd skrift. Dom med blåa nummer kom året efter till lillebror..

Jag kommer ihåg att jag satt frenetiskt och broderade i fyra månader så fort jag hade en ledig stund. Mönstret på rutpappret fyllde en hel vägg. Någon figurer har jag lånat från andra mönster, en del av dom fikk bara ett tillägg av en tomtemössa, men många av motiverna har jag faktiskt lagat själv också..

Jag tror egentligen att jag först hade tenkt att jag skulle numrera rutorna men sen blev det påsarna istället. Säkert lite dumt, speciellt om det skulle ha varit flera påsar.. Denna älgen hittade jag i en uppslagsbok, inte helt enkelt när jag skulle rita av den på rutpapper men nog ser den ut som en lucia alltid. Och ekorren fick en lussikatt så klart..

Lite vemodigt iår känns det. Det är 21.a gången jag hänger upp den och säkert den sista gången till barnen som nu är stora och på väg ut av hemmet.. Men nästa jul får kanske jag och gamlefar varsina påsar – det hade varit kul det också… något att tänka på..