Ek, ett träd med blad, bark och kemiska mysterier

Mina lila drömmar blev inte helt som jag tänkte mig. Eken tycks visa samma färger som alla andra blad och plantor jag försökt mig på. Ingen av ullhögarna ser det minsta ut som den lilafärgen jag drömde om. Något går helt enkelt inte bra för mig. Eftersom jag nästan tömt hela 1kilospåsen med höstull så var jag i varje fall förståndig nog att inte färga så stora mängder av gången..

Ekblad, alunbetat, det såg ju så bra ut i färgbadet men inte var det mycket färg som fastnade på ullen… Ljusbeige färg, nästan ingenting faktiskt hände..

Så jag gjorde ett nytt försök. Jag hade fortfarande en massa ekblad kvar som jag kunde färga med, denna gången så har jag inte betat ullen innan. Gulbeige kan man kanske kalla fargen..

Så la jag ner en rostig skruv i vattnet, forfarande tycker jag färgen som mest ut som, ja, ingenting..

Jag läste något om koksalt, att man skulle kunna tillsätta lite i vattnet så skulle färgen lättare fastna, alltså ett fjärde försök. Också detta så gott som utan resultat. I detta momang känner jag mig på gråten, färdig att ge upp och sänder en mail till Hilde. Nei, det ser ut som vi gör allt likt, bortsett från att hon har en järngryta.. Min som jag använder är en emaljerad från IKEA (här gäller det att springa runt på loppmarknade märker jag, jag måste få tag i en präktig gammal järngryta!)

Envis som en gris, jag vet. Tillbaka till mina böcker, vad gör jag fel? Jag har varken järngryta eller vinsten. Hur kan det vara att jag inte klarar hitta vinsten, varken på välsorterade matbutiker eller apotek? Lägger man inte in gurka här? Lagar man inte seg maräng? Att inte alla färgar garn med plantor kan jag förstå men gurkan?? I varje fall så någonstanns i alla böcker läste jag att vattnet måste vara småsurt om jag ska få ut järnet. Utrustad med ett par rostiga 3 tumsspikar från grannen, en halv kapsyl ättika i vattnet, några korn med havsalt försöker jag en sista gång. Bladen fick stå och småputtra en hel eftermiddag (säkert 4-5 timmar) och sen ullen hela kvällen, säkert lika länge.. Sen fick det ligga kvar och kallna i grytan över natten.. Yes!! Jippie! Inte att det blev lila men jag klarade kokelura fram en brunfärg! Jag fick något annat än gulfärg av ekbladen! Och detta var ändå en blandning av dom gamla bladen från första försöken och nya, friska blad.

Ett tredje dopp, tredje försök i samma spad, med obetad ull som fick ligga i spadet ett dygn innan jag lät det sjuda några timmar gav mig en lite grönbrun färg (ullen är lite grönare än bilden visar..)

Pling!   det känns som något lossnat nu, att det faktiskt börjar fungera. Värme över lång tid (mycket mer än tre timmar), rostiga spikar, lite ättika och koksalt. Det fungerar för mig. Ekbarken ligger till vänster och i mitten. Till höger är ett liknande försök med Ekbarken.

Jag har förresten gjort ett försök med pilbladen som jag fick när jag klippte mina små pilar ute. Dom färgade gult men med samma teknik som med ekbladen så hade jag kanske kunnat få den i en annan färgton också..

Nu uppehåller jag mig ju en god del av min vakna tid utei trädgården. Det var dags att klippa tillbaka mina Lawson cypresser också, inte bara pilarna. Dom blågröna bladen/barren (vad kallar man såna grejer egentligen??) hamnade ner i grytan och fick puttra ut dagen. Första försöket slutade med en grönfärg på ullen. Synd att jag inte klarar få riktig färg med kameran för grönfärgen är verkligen riktigt stilig.

När man sjuder en massa avklipp från Lawson cypressen så luktar det fantastiskt gott faktiskt. Det är det inte alla kok som har gjort.

Den färgen blev så stilig att jag var tvngen att försöka med lite mera ull i färgbadet. Men, när jag stoppade ner handen i påsen var den tom, jag har redan färgat hela kilot med höstull!! Alltså fick det där hemska försöket som slutade med ett silvergrått trasset efter kopparbadet hamna nere i grytan. Först den ena halvan, ner i järngrytan med järnspikar, ättika och lite salt. Färgen blev en lite konstig grönbrun färg, interresant färg måste jag säga..

Så nu när jag först är i gång med mina exprimenter i boden så blev det till ett tredje försök här också. Den sista halvan av ‘kopparullen’ fick puttra i grytan med Lawson cypress spadet. Men den här gången hade jag i lite salmiakk (amoniak) också i vattnet, färgen blev en varm brun metallsik nyans, lite som just precis koppar faktiskt.

Så nu, självklart, är det några nya expriment som står ute på spisen och drar i spaden tills imorgon. Nu hoppas jag på andra resultat än gult på ekbarken men jag ska inte vara för säker.. Dom 2 kilo ull som jag beställde förra veckan är snart slut så jag får väl sända en ny beställning. Men allt det här ska ju också spinnas…

.. och två kilo ull är två kilo ull, och det var ju inte det jag började med.. Lagret börjar bli så stort att jag inte kommer behöva beställa annan ull på flera år. Men, jag har en plan, jag ska ta regeringen med ut i skogen på svampjakt, kanelslørsopp (blodspindling) och andra svampar står på min önskelista. Dom och olika tickor (kjuker). Med andra ord, om jakten ger någon fångst så måste jag ha mera ull, allts¨blir jag tvungen att sända en ny beställning.. det var ju fläderbarken och päronbarken också… så fläderbären när dom kommer… och säkert mycket mer som jag inte kommer på just nu ..