Spinnerier

Golding’s härliga sländor är precis så lättkörda som jag hoppades på. Vikten i kanterna gör att dom snurrar och snurrar, hur länge som helst faktiskt. I varje fall med god fart mycket längre än mina armar klarar att dra ut ullen medans jag spinner. Den större, Art nouveau filigree, har jag testat på lite av ullflaken jag kardade ihop på maskinen förra helgen.

Men blandningen av merino och alpacka blev såna mängder ull märkte jag. Jag har ett mindre berg av utdragna kardade remsor som ska spinnas. Därför blir nu resten spunna på rocken. Sländan har i varje fall bevisat sig som användbar. Den får jag använda till något annat.

Detta garnet är mjukt och skönt att spinna, kanske det blir en sjal av det här också? Färgerna påminner mig förresten om en kofta jag stickade för något år sen, den har ju varit en klar favorit sen dess så färgerna behöver ju kanske inte vara gröna alla gånger?