Framsteg med pelsullen efter god hjälp

Skitig men utan rusk ligger ullen i ett durkslag, lock för lock har jag tagit ut från fällen och lagt i två tunna lager. Hela durkslaget får ligga i fred i 15 min i väldigt varmt diskvatten. Faktiskt är det så mycket diskmedel i vattnet att det nästan kändes halt, nästan som olja redan innan jag hade ner ullen. Helt stilla ligger lockarna och drar sig, minsta rörelse och dom börjar tover sig känns det som..

För att vara lite effektiv i mina ansträngelser har jag två silar. Då kan jag ha en som står i diskvattnet och en som ligger i sköljvattnet med lite ättika. Eftersom vattnet svalnar så fort kan jag lova att det kokas en god del vatten i tekokaren också..

Efter att jag försiktigt har lyft silen upp ur ättiksvattnet några gånger får ullen rinna av i silen innan jag försiktigt kramar ut mera vatten mellan en handduk. Det blir några platta ‘ullpannkakor’ som ligger och väntar på ett badlakan till slut.

Så ska ullen torka. En och en lock läggs ut på badhanduken, här ska det inte bli något trassel, till slut har jag fyllt upp hela torkvindan med lockar, alldeles för många misstänker jag.. men jag har ju så mycket som ska tvättas… och kammas..

Vilken fantastisk ull det här är. Genom hela processen har jag plockat ur ett grässtrå, ett!!! bland alla dom här lockarna. Och bara på två små ställen har jag plockat bort ett dubbelklipp. Det gör det hela så mycket roligare att hålla på med när ullen är så perfekt.

Kammas ja, nu ser det nästan ut som jag fått hund men borsten och kammen fungerar bra på ullen, bättre än ullkammarna faktiskt. Jag försökte med ullkammarna först men jag tyckte det blev allt för statiskt så rådet om hundbosten fungerar mycket bättre. Det blev några små fågelbon innan jag gav upp ullkammarna, till höger ligger några utdragna lockar som jag borstat i stället.

Efter lite ilskna försök att spinna kom gammelrocken fram igen. Worstedspinningen fungerar så absolut mycket bättre med vingen som har krokar, jag måste ju hålla igen lite av tråden och på den nya rocken kommer ju allt helt framme närmast spolen då. Efter en timme eller två har jag fått taget på spinningen och tråden börjar äntligen bli så tunn som jag vill ha den.

Nu har jag väl inte spunnit mer än ca 20 gram. Innan jag är färdig med mitt kilo+ har jag nog fått worsted spinningen mera på plats också..

Som sagt, det är så fint när man får så bra hjälp och råd så man vet hur man ska göra, utan den hjälpen hade jag nog inte klarat mig så här långt.

Geduld…. ja, nu gäller det att ha tålamod, trampa lungt och förbättra spinntekniken..