Jo, jag visste det ju..

Jag visste väl det, innerst inne, att jag skulle repa upp oket som jag hade stickat. Lika bra att göra det på en gång, nästan då i varje fall, för jag stickade några varv till innan jag klarade övertyga mig själv helt.

I stället för bara det blågrågröna som jag inte hade mera garn kvar av så började jag om igen. Den här gången får det rödbruna vara med helt från början. Min ‘klassiska’ ränder med två varv av varje, får inte hjälpas men det fungerar så bra tycker jag när man har så många olika färger som ska sättas ihop.

Mina spunna gömmor innehåller en del garn nu efter flera års spinnande. Jag hittade fem härvor i rödaktiga toner. Alla kedjetvinnade. Överst till vänster är en härva som jag snart har stickat upp. Det garnet hade både rött och grönt i sig. Provlappen håller säkert till en rand på slutet av ärmarna (det handlar inte om snålhet men taktiska schackdrag..)

Två varma och två kalla härvor som får gå för rött hade jag också. Det blir faktiskt en del garn ihop. Med den gråa Shetlandsull härvan som jag också hade och den bruna Shetland som jag har kvar från sista koftan (svampkoftan) så borde det väl ändå hålla hoppas  jag.

Så blev jag ju färdig med den franska ullen också, om det inte skulle vara tillräckligt med dom andra garnerna. Och den här ullen har jag ju mera av om det behövs.. Jo, nu tror jag det ska bli en kofta lika väl..