Hoya, nu igen, men det finns ju så många ! …

Hoya Multiflora - Hoya Javanica

En liten stickling i mitt köksfönster har börjat sätta knoppar och blomma. ‘Mamman’ är över en halvmeter hög. Se vilka kul små raketer det blir, eller kanske mer som små huggtänder..

Laga sticklingar av Hoya är som regel väldigt enkelt, men man måste ha lite tålamod, det kan ta ivarjefall ett halvår, innan dom börjar växa…

.. men när dom först kommer igång går det fort :)

BLOGGPROBLEMER

Jag hoppas innerligt att jag inte är den enda som sliter med Bloggspot dom sista två dagarna...
Inte mycket som fungerar nu !!!!

Surdeg – hjälp, det stinker !!!!

Jag var och handlade ett jättegott bröd på Hadeland Glassverk i helgen när vi först hade vägen förbi. Kom ihåg den ljuvliga smaken av deras surdegsbröd sen jag var där med mamma och pappa i somras när dom var här på besök. Kom nu lycklig ut med ett underbart bröd med soltorkade tomater och oliver, mums!!!

 

Jag har länge gått och funderat på att försöka, så sagt och gjort, detta blev den sparken jag behövde för att försöka själv. Har ju kikat lite runt på nätet och hittat en del recept och råd. Så nu gick jag glad i hågen igång igår med att sätta min första sats till surdeg..

 

Modigt blandar jag min ena deciliter med mjöl tillsammans med en deciliter vatten, sätter så det hela in i ugnen, som bara har lampan på som värme och så här såg det ut i morse när jag gick på jobb…

 

 

När jag kommer hem i eftermiddag så bubblar det i satsen, går in och läser vad jag ska göra vidare, ös ur allt utom ett par matskedar…Lukten!!! usch!!!

Kan detta vara riktigt?? Lukten är ju helt avskyvärd, luktar som något ruttet!

“- Ska jag gå ut med søppla”, frågar gamlefar när han kommer upp på köket.

Då har jag redan stått och öst ur det mesta av den stinikga massan och sköljt den ner i slasken, och haft i det nya mjölet och vattnet som jag ska mata degen med.

Är det någon som kan något om surdegsbröd ?

Har du några erfarenheter?? Jag behöver hjälp!!!     

Nu står i varje fall min stinkbomb i vardagsrummet ( där var det varmast) och där ska den stå till imorgon bitti då den visst ska ställas in i kylskåpet… och detta ska man äta!!

Hoya linearis

Denna Porslinsblomman ser kanske inte helt ut som en av dom andra Hoyaplanterna , den har ju blad som barr som hänger i långa revor nedöver ampelkanten, men när den blommar sån som nu, är det inte längre någon tvivel :)

Flera stickade mössor

Det har blivit till att jag stickade flera mössor. Mönstret är ju så lätt så man behöver nästan inte tänka medans man stickar. Såna stickningar gillar jag! Eftersom själva skaftet, kan man kalla det skaft på mössor??, stickas med rundstickor, går det finfint att ligga ner i soffan när man stickar. Det är bara att vila händerna på magen och sticka iväg medans man halvslö, med hängande ögonlock, försöker följa någon massproducerad serie på TV:n.. Jag har faktiskt stickat tre mössor, men det vinröda garnnystanet får symbolisera den mössan som försvann, då den, helt ny, fick vara med ut en kväll på fotbollsträning. Det var den kvällen strömmen gick förra veckan... det är ju faktiskt så inte lätt att komma ihåg mössan när det är becksvart ute, och den var ju inte direkt självlysande heller, så…

 

Jag har stickat mössan i Sisu garn på stickor 3 mm. Det irriterar mig faktiskt lite att jag stickade så ojämnt,kanske var jag för trött.., det irriterar mig också att ett nystan var precis för lite!! Ett nystan räcker till hela skaftet och så starten av hoptagningen/ fällningen, sen är det tomt. Det är faktiskt lite surt att börja på ett nysta bara för några varv!! Men, stickar man flera mössor så kan man ju sticka dom randiga av resten, inte så dumt det heller. En randig mössa vart ju också uppskattad, så inget ont som inte har något gott med sig :)

Virka en liten korg i hampa

Jag sa det ju, när jag får tid ska jag virka en liten ask, nu vet jag ju att jag fick idéen när jag såg Stickning & virknings korg i pappgarn, men jag hade ett nystan Hampa, från Nelson, kvar efter trädgårdsäsongen och ville hellre försöka virka med det.

Kanske var det förra helgens inköp av denna trådhållaren som avgjorde det hela för mig. Nu som jag först hade varit ute i boden och hämtat snöret var inte tid längre en ursäkt jag kunde godta. Det var bara att hitta fram till en lämplig virknål; 3,5 mm, och börja ! Gissa om det var tungt, snöret var ju inte direkt lätt att hantera och jag ville ju ha stadgan..

Jag har saknat något i lagom storlek, till badrumsskåpet, som jag kan ha alla saker i för dom bara ramlar ut när jag öppnar dörren..

Jag måste nog jobba lite mer med modellen, den ser ju lite sned ut, men den funkar till ändamålet, och det gick ju an att vika ned kanten..

… nu är det ju inte bara mascaran som angriper mig om morgonen, den får som regel gott sällskap i fallet av diverse annat smått och gott som ligger i skåpet…

Det blev iverjefall små korgar, kanske dom kan användas till något annat också? Som fågelrede kanske? Nej, jag hittade en påse med små oliver, ja inte riktiga oliver, dom här är med mörk choklad och mandel ( och ja, Tone, det var dom jag fick av dig…. mums :)

E- Elektriska egendomliga egenheter!!

Ekorrn satt i granen, skulle skala kottar…

Ekorren sitter nog inte i granen längre, i varje fall inte hemma hos oss. Här har han fått hedersplatsen ute på en stolpe i min köksträdgård. Där passar han bra, ekorren som satt på golvlampan som min man hade ärvd efter sin farmor. Ganska egen i sin utförelse, den golvlampan, vacker är kanske inte det ordet som kommer först i min hjärna hellre egendomlig..

Men, man kan ärva många egendomliga saker och ting, och här i huset är herrskapet som ekorrar både två, samlar på det mesta.. Nu har det sig inte bättre än att också frun i huset ärvde en lampa, en taklampa, efter mormor och morfar…

 

 

Jag varnar för starka bilder…

Älg eller Elg som norrmännen skriver är väl mitt i blinken nu i älgjakten. Eleganta horn har den. Dom här stammar nog från en älgjakt i 1930 eller där omkring. Den har alltid hängt i hallen till mina morförädrar. När huset tömdes stuvades den bort, älglampan alltså, långt in i ett hörn av la’gården hemma. Men min lilla ekorre ( min man alltså) hittade den…

… förälskade sig momentant…

 

.. hustomten fick sin egna fasta plats…

… snacka om elektrisk, egendomlig, elegans!! Detta måste vara en ener, den endaste i sitt slag, eländig design, ett estetiskt missfoster men ack så älskad eller bör jag hellre säga elsket  ??

Nå, vad säger ni, hur mycket får jag för den?

eller är min enda chans att bli av med den egentligen Ebay

– the Enormously Elegant Elk !!

  Flera bidrag på E finner du hos Petunia

Vävd och virkat överkast

Drömmen om ett annorlunda överkast…

….mormor vävde…..

 

… jag virkade…

Själva garnet var gammelrosa, verkligen romantiskt då, i mitten av 80-talet, när man kunde köpa 200 grams garnhärvor av garngubben på torget, ett riktigt rövarköp!!  Nog satt vi många timmar och nystade upp garn, mormor och jag, men det var ju trevligt, och tack och lov så hade vi varsin garnvinda.

Gammelrosa var en vacker färg, tyckte vi då på 80-talet, och den var inte helt fel på 90-talet heller, men efter år 2000 var det inte längre helt den färgen jag hade lust att ha i sovrummet. Man kan ju inte bara slänga gamla virkningar och annat bara för att man tycker färgen är fel ( eller urblekt..). Gamla handarbeten av bomull går faktiskt väldigt bra att färga i maskinen, man får ett jämnt och fint resultat och helt nya överkast ( och dukar, jag tog ju med dom samtidigt..)

Ärvda kära handdukar och brödrecept

Jag har sån tur att både min farmor och mormor vävde. Min farmor hade en stor vävstuga på gården. Där var det alltid fullt av damer som satt och vävde. Har man sen sån ‘tur’ att växa upp med två bröder som inte bryr sig om gammalt handarbete så är det ju nästan givet att många av dessa gamla ärvegodsen hamnade i mina gömmor. Dessutom så har jag ju alltid tyckt om gamla klenoder, också på 70-talet då många gärna slängde, inte jag, jag tyckte det var vackert och nu är jag glad för det. Mina bakhanddukar är lite grovare handdukar. Jag har också flera tunnare, men dom används som torkhanddukar. AJ det är farmor, hennes är vävda i lite grovare garn, jag tror faktiskt dom innehåller lin. K och KA är mormor, bägge hennes handdukar är grova dom också och mönstret som handdukarna under är vävda i tror jag kallas för gåsöga, kan det stämma? Förr i världen skulle ju allt namnas och här inget undantag. Enkla, men dekorativa monogram i korsstygn. Varje gång som jag står och bakar blir jag påmind om dessa två härliga kvinnor och det gör mig varm i hjärtat :)

På hösten tycker jag om att baka. Kanske för att det blir så varmt och skönt i vårt annars så kalla kök.. Men, jag tillhör dom människorna som aldrig lär mig att använda recept !! Det här brödet har låtit vänta på sig en hel helg. Jag hade sått kummin i min köksträdgård och när den blommat över och bara fröskärmarna var kvar tog jag in dom och torkade. Råg och kummin låter gott, inte sant? När sen Uttan visade sina brödnaggar så bestämde jag mig för rågsiktskakor, men nu har jag ju ingen nagg..suck… jag ska hålla utkik..

MINA RÅGSIKTSKAKOR

2 paket jäst

1,1 liter vatten

1 dl olja

1 tsk salt

2 tsk malt kummin

ca o,5 dl mörk sirap

1 kg sammalen råg ( grovt rågmjöl)

1 kg vetemjöl

2 dl solroskärnor

2 dl havregryn

Degen höll till 16 kakor, som var tur, för dom blev faktiskt goda :)