Det är så mycket man borde..

 

..och så lite man gjorde… som förra helgen för exempel. Jag var på Lillehammer men inte gjorde jag, eller rättare sagt, inte kom jag ihåg att jag borde ha ringt och frågat om Spinnvilt var öppet på lördagen, vilket det alltså inte var. Svärmor och jag fick stå där utanför och spana in genom fönstret på alla läckerheter innanför. Inte fick jag fråagot om vinge och spolar till rocken, inte se på någon ny heller, om man nu inte räknar med hur intensivt jag glodde genom rutan då. Jag vill spinna på rock!!

Så, för att trästa mig lite så gick turen längs hela centrum och landade på Husfliden. Det närmaste ull jag kom var ett helläckert halsband med ett grönt får, verkligen stiligt. Istället så fastnade jag för det här lingarnet, blått, otroligt ovanligt för att vara mig ( någon, mitt sällskap fick övertalat mig :)

  

Blått tror jag kan bli en fin sjal, långsjal, nu till hösten/ vintern. Passar bra med jeans. Långsjal ja, köpte med mig 10 härvor för inte visste jag hur drygt det här garnet var. Nu visar det sig att det håller till en 3 meter lång en, räknar med att det blir lite rester alltså. Mönstret har jag hittat i samma förträffliga stickbok som tidigare, Knitted Lace of Estonia, modellen ‘Leaf and Nupp Shawl’. Hm, nej, ska väl inte sticka riktigt alla mönster…

Vädret är ju inte det bästa så nu är det skönt att krypa upp i soffakroken med handarbete. Får hellre hoppas att helgen bjuder på finväder..