En liten smygtitt genom nyckelhålet..

 

Det är inte så ofta som min trädgård gör besök här, men det är ju där ute som det mesta av mitt hemmaliv levs så här års, till och med idag fast det är svinkallt.. men solen skiner. Här är mitt nyckelhål mot omvärlden. En helt perfekt rumsdelare om jag får säga det själv. Den och det lilla kikhålet delar av Lunden från Rosträdgården. Men det behöver ju inte vara ett nyckelhål, antar att man kan laga precis vilken form som helst.

 

Själva ‘tavlan’ har jag sågat ut av en finérskiva med bågsåg och skruvat fast på några reglar mellan två stolpar. Stolparna har jag satt ner i såna där praktiska jordspjut. Men det smartaste tycker jag är den lilla hyllan som jag lagade mitt på. Två plankor, i vardera av dom har jag sågat ut en halvcirkel som ska passa krukan. Gjorde dom bara lite mindre så att inte krukan åker rätt igenom men hänger kvar där. Plankorna skruvade jag fast på två hemgjorda vinklar som jag fästat på stolparna.

 

Alltså, allt i allt så tycker jag det här var en ganska fiffig idé. Krukans innehåll kan man ju variera i det oändliga. Men lägg något i botten av den för annars rinner ju vattnet ganska fort rakt i genom..

På en loppis en gång hittade jag fyra träknoppar som igen ville ha, fick dom faktiskt helt gratis, men dom passade mig helt perfekt, satt dom på toppen av stativen, med brun målarfärg har dom klarat sig ute i många år nu.

 

Äsch, varför ger jag aldrig bara upp??

 

När man känner att det inte blir bra men lika väl bara fortsätter stickningen, vad är det då som är drivkraften, varför fortsätter man sticka flera timmar och kvällar när man redan vet att det inte kommer att bli bra ?

Varför är det sån att jag inte kan tänka ut hur det ska se ut först i stället för att ta ting som det kommer och sedan förundrat ruska på huvudet, – vad var det egentligen jag hade tänkt det skulle se ut som ?

Jaha, då har jag kommit så långt och har sytt ihopp sidorna, väskan har tagit form. Men, inte blev den speciallt vällyckad, vet inte om jag orkar fästa trådarna, sätta i knappen,fodra ? och det borde ju helt ärligt vara en eller annan kant runt det hela..

Men, vad då ? Fastmaskor, langettstygn ? Tror jag slänger den in i ett hörn, nu har jag i varje fall lärt mig hur man stickar dom här linen stitches.. Då vill jag nog säga att Jettes grytlappar blev finare, se här. Är det någon fler som gjort ett försök så hade det varit kul att veta hur det gick :)

 

Verkligen en kul stickteknik !!

 
Nu har jag verkligen blivit biten av bacillen, dom där Linen stitches som jag försökte mig på här om dagen är ju bara helt fantastik kul att sticka. Fort går det också, bara man har fått in känslan för tekniken i fingrarna. Vilken användbar stickteknik, den ser verkligen vävd ut.

Inte var det så tungt att sticka heller bara jag gick uppe en halv storlek i stickor. 3 mm var för fast, rekommenderar lite större stickor, nu använder jag 3,5 mm och stickningen är fortfarande inte för lös, den töjer sig ju nästa inte alls, så den passar fortfarande bra till en väska.

Efter en decimeter med en färgat garn måtte jag bara testa hur dom blir i randigt, helläckra. Vilka effekter man får fram, inte ser det stickat ut? Detta blir en lek lika mycket som lära, för nu kan jag inte sluta..

Det ända lilla irritationsmomentet är kanske garnet, eller kanske inte... Jag var en tur på vestlandet för väl tio år sedan och då inom Raumagarn som sålde ut sitt Duett garn till 5 Nkr nystanet. ( produkten skulle ut av sortimentet..) Hela bagageutrymmet blev fyllt, och fastän jag stickat massor av garnet har jag flera kilo kvar. Nu tycker jag att mina färger har en nog så begränsad färgskala, men skåpet är fullt av garn så jag kan inte köpa mer… det blir vad det blir, och det är förhoppningsvis en väska.. eller stolsdyna.. eller kudde.. vi får se..
Tips: det finns massor av spännande mönster på nätet :)
 

Först motsols, sen medsols..

Det regnar idag så jag tyckte det var en dag bra att spinna färdigt mitt vita Z-garn. För en månad sen var tankarna fulla av..’ först motsols, sen medsols, först motsols, sen medsols..’ Tur var väl det för nu när jag stod där med nästan 50 gram vit ull i handen, eller rättare sagt runt armen, och funderade på vilken håll var det nu jag skulle snurra sländan åt, så var det just den trallen som dök upp i huvudet igen..

Först motsols, sen medsols.. Den sländan här med trissan i botten tycker jag är den lättaste att tvinna garnet på, medsols. Men nog känns det bakvänt. Gillar faktiskt garnet bäst när det sittar där färdigt på garnvindan, då känner jag att det varit värt allt sträv..

Så blev det då en härva vitt Shetlandsgarn. När jag skulle väga garnet så fungerade inte min lilla våg, trodde kanske den hade tagit kvällen, men vi närmare tillsyn visade det sig att någon varit och norpat batterierna. Sån kan det gå.. Men någonstanns runt 90 gram skulle jag tro, jag har lite entrådigt kvar på den ena stolsryggen…

Så nu ska det väl vara ca 300 gram tillsammans då, tillräckligt till ett par vantar i tvåändstickning hoppas jag.. Har nog tänkt att spinna 100 gram till av den vita ullen, men när ska det bli färdigt? Det mesta av min tid går ju åt till trädgården nu..

..ja,ja, jag vore ju dummare än tåget om jag trodde att det inte blir flera regniga dagar i sommar ;)

 

Man måste ju alltid försöka sig på något nytt..

…  när man ser något som man inte kan eller har gjort tidigare. Inne hos Carina såg jag en kul väska som hon hade stickat. Men nu ska jag erkänna att den kanske inte bara var väskan som fick mig att gå efter stickor och bomullsgarn.

Nej, det var väl just dom maskorna hon hade använt. Linen Stitch, när man stickar så ser det ju nästan vävt ut och eftersom hon också har länkat till en videosnutt på Youtube så blev jag ju bara tvungen att testa ut dom. Väl värt ett försök faktiskt, något helt annat än det ‘vanliga’..

Men oansett vad detta blir så måtte det ju vara grönt. Varför väljer jag alltid så tunnt garn, detta blir jättekompakt med stickor 3, men nu skulle det ju vara fast och inte elstiskt.. Vi får väl se om det någonsin blir färdigt.

Nu är det ström i ledningen igen..

och självklart bestämde jag mig, liksom jag faktiskt misstänkte att jag skulle göra. Mitt favoritsvar är ju just JA !! Jag säger ja, ja, ja, hela tiden. Om det är smart eller inte får framtiden utvisa. En del av oss är visst såna JA människor, hur svårt ska det vara att pressa ur sig ett nej, att det ska vara så himla svårt. Jag tror jag får öva mig lite.. NEJ !! ..  !! .. Det går inte helt ut över läpparna, för..

 

Nu ska jag en tredagars till Farris badhotell, det låter väl inte så dumt ? Säger gärna JA !! JA !!! JA !!!!!  till det :)

Laissez-faire !!

  Jag gillar inte förändringar, tror jag i varje fall. Inte just nu, varför ska man alltid behöva fatta beslut när man har som minst lust? Jaha, lite ‘unplugged’ från mig idag, men vad gör man när man helst av allt känner för att man vill krypa undan och få lov till att vara lite liten och osynlig en stund, sätta sig under skrivbordet så ingen ser en… Bara vara lite för sig själv en knutteliten stund och få lov till att göra precis ingenting, eller allra helst, precis det man själv har lust till..  Hur ska man kunna satsa, fatta ett beslut, när man inte änns vet om man är här imorgon ? Cogito, ergo sum ! - Nej, det här är inte dagen för grubblerier, orkar faktiskt inte tänka på det just nu, är det inte härligt att man kan utsätta en del saker till imorgon ?  Que Sera, sera .. Idag drar jag ut den där stickkontakten!! I morgen är åter en dag, och solen kommer antagligvis att stå upp liksom den gör alla andra dagar..Tack och lov finns det TV och urdumma, fängslande serier, som Wisteria Lane, och jag har ju några ( många) lappar kvar på min pläd..

 

Reparera och montera..

Reparera, reparera.. Efter vintern ser det alltid ut som det är något som måste fixas. Då blir stickorna bytit ut med hammare och såg, men den här gången blev det kanske mer såg och huggjärn. Min favoritstol höll inte ännu en säsong ute, så konstig, undrar om det inte var i –97 eller –98 jag snickrade ihop dom här .. Efter beskrivning i HFA ( hagen for alle) var det i varje fall, med vissa modifikationer då..   Nu ska sant sägas att inte bara är dom underbara att sitta i, jag är nog också ganska ( inte så lite..) stolt av att det faktiskt är jag som har lagat dom, och det utan hjälp från husets herrar!! Upp till kamp kvinnor, vi kan mer än trä synålar bara vi vill ;) I varje fall så är nu tvärslån bak i ryggen utbytt mot en ny, så nu kan vi sitta tryggt en hel sommar till, hoppas jag..

Men kolla in den här detaljen, helt otroligt nog så håller stolen ihop, utan några lodrätta stöttor i ryggen ! Med den behagliga vinkeln som är på ryggen, tvärslån och armstöden så klarar den att vara en stol ändå. Alltså, ibland måste jag skryta av mig själv, är det lov? och bara kallt konstatera att nu får sol och sommar komma så jag kan sitta här och njuta, med kaffekoppen tryggt vilande på armstödet :)

Just ja, reparera och montera, sa jag ju. Montera, det har min äldste son hjälpt mig med. Och gissa vad, mamma, jo min julklapp. Nu som våren kom hittade jag stället för den ;
Ärligt talat, här passade den perfekt!