Dags att börja sticka?

Berget med spunnen spælull växer och växer, färgerna börjar bli mer varierade, nu ärdet inte bara gult som ligger här. Men vad ska jag göra med det? Ullen är ju ganska sträv (och kanske lite stickig..) så det är inte något jag vill ha direkt mot huden. En kofta? En poncho? Hmmm, tankarna svirrar.. klarar inte att bestämma mig..

Man borde ta en sväng ut i skogen nu

Ullen som jag färgade med Blodspindlingen jag fick i posten har äntligen hamnat i kardorna. Färgen blev inte helt röd men det får jag skylla mig själv för. Jag hade väl i för mycket ull. Men nu har jag verkligen lust att ta en sväng i skogen och kika efter mera svamp. Nu har jag bara den Sammetfotadade pluggskivlingen kvar, den ska nog hamna i grytan idag. Hade det ändå inte regnat ute så…

Mumsiga blåbär

1 hel liter mumsiga amerikanska blåbär plockade vi av den ena busken, gissa att den här pajen smakade gott!

Så kom regnet…

Äntligen, precis före helgens tur till Sverige hann jag spackla det sista på terrassen. Nu är jag verkligen urless detta golvet. Efter 7-8 veckor i bästa trädgårdsäsongen så är nog verkligen humöret slut. Nu vill jag bara bli färdig.

Så i kväll efter jobbet var det som vanligt bara att gå rätt i målarkläderna igen och ut. Det tar ju lite tid när det är så mycket annat på programmet. Nu är första lagret färg lagt på. Ett lager till borde det bli innan frosten, hoppas den inte kommer innan november..

Men jag hade inte mer än börjat så kom så klart regnet, och seglet litar jag inte på. Därför ser det vackrare ut än någonsin. En pressening ska väl klara hålla undan det mesta? Fast vackert är det ju inte..

Men jag smilar lite lätt, jag har kommit i mål. Ett lager färg håller i vinter, skulle det nu inte vara sommar i en månad till. Jag ser ett slut på eländet!

Loppis

Vi har varit på långhelg i gamla svedala i helgen. Två nätter tillbringades på Grythyttans gästgiveri med god vänner och god mat. Ett jättecharmig litet samhälle som egentligen inte ligger speciellt långt från mitt barndomshem men jag kan inte komma ihåg att jag någonsin har varit där. Det samma gäller Nora, jag tror aldrig jag varit där heller men nu blev det en tur dit också. Där hittade jag den här gamla burken. Nu brukar jag inte köpa gamla burkar egentligen men när det stod kaffeaktiebolaget Pyramiden Västerås blev jag ju tvungen att ta med mig den hem.

Det samma med den här gamla fårsaxen, nog skulle den med hem till Norge den också. Så kan det gå, nu har jag ju ingen får, kommer nog inte få det heller men den ska få hänga på väggen till pynt. Det här är ju rena, rama mordvapnet ju, passar väl bra som suvenir när man har traskat runt i Maria Lang’s hemmiljö.. Undrar om hon skrev något om fårsaxar?

Kortare kvällar, längre tid inne

Ute har jag skördat mina skärbönor så nu ligger stora påsar med förvällda godsaker i frysen och väntar på att dom ska bli tillbehör till vinterns stekar, mums.

Inne får spinnrocken gå varm igen. Soyabönor på spolarna. Det går inte helt som jag vill, men den sista spolen ser väl ganska tunn ut, eller? Tänk att något kan vara så svårt, men kul samtidigt.

September, men det ska nog gå..

För nu ser till och med jag ett mål i siktet. Här är det färdigmålat (tror jag..) två lager färg har det fått nu. Det första laget var ju ganska tjockt.

Och här är golvet målat tre gånger. Nu ska det sista laget få torka lite til, det härdar inte så fort längre när det är så pass mycket kallare och fuktigare om natten. Sen kan jag flytta bort alla möbler som står intryckta här vid matbordet.

Spackel, sandpapper, spackel. Så tre nya lag med målarfärg, tra la, så ska jag vara klar. 5-6 dagars jobb alltså, nu får jag hoppas vädret är snällt med mig, det är för många aktiviteter just nu att jag inte kan hålla på varje kväll just nu.