Härliga, dösiga vårslapphet

Nu är det vår!!! Solen skiner och värmer får mig att gå ut. Jag har lust att hålla på i trädgården men ännu ligger det för mycket snö. Klart, en och annan snöfri fläck är det ju men inte så mycket att rota med ännu. I helgen har jag städat, det känns så extra skönt när solen skiner och allt damm kommer fram. Herre gud, vad kommer allt ifrån?? Jag har kommit till INSIKT, förstått, att jag aldrig vinner den kampen. Men det gällar att skynda sig så man hinner få friskluft också. Sticklingar står på vänt att komma i jorden, så långt har jag inte kommit ännu, men krukor och jord har jag köpt. Och bellis perennis,  klarade inte gå förbi en liten kruka och nå får den stå ute och hälsa mig välkommen vid dörren.

Och där, utanför dörren blir jag i stort sett sittandes. Solljuset så efterlängtat gör mig så trött och dåsig. Alla planer om vad man ska göra försvinner liksom ner i en ny kaffekopp medans jag stänger ögonen och bara njuter..

Ja, ja, hoyasticklingarna har i varje fall fått ett vattenglas var så dom inte torkar ut. Kanske kommer energin tillbaka om en timme eller två? Man måste ju hinna njuta också. Jag har ivarje fall hunnit kryssa av något på ‘ska-göra’ listan i helgen.. Med kall klarsynthet, INSIKT, förstår jag att listan alltid kommer vara längre än vad jag orkar/ hinner få gjort.

Och utanför huset står en hink med ull..

Avocadokärnorna som jag hade ner i syltglaset började puttra i värmen från solen. Satte det i fönstret och plötsligt lossnade locket av trycket, det gillade inte mannen som letade efter det ovana ljudet som kom och var första man på plats, han fick alltså torka bort griseriet. Det som var kvar i glaset har stått och sjudit hela gårdagen. Och nog är det en massa färg på vattnet. Men jag fattar och begriper inte hur jag ska kunna lura ullen till att ta till sig färgen. Som vanligt blir resultatet dårligt..

Det är något med ammoniak i färgbadet ville jag tro. Jag har kommit till INSIKT, jag tycker det är för svårt att kontrollera PH när jag inte har dom papperstripsen. Jag får gå på jakt, kanske jeg hittar några någonstanns. Apoteket kanske? Nåja, efter att jag haft ullen länge på spisen igår, låtit den svalna över natten och låtit den sjudit idag också så fick hela färgbadet flytta ut i solen. Kanske det har blivit lite färg mot kvällen?

För i kastrullen har jag ett annat spännande projekt på gång. Dom härliga lystickorna, som också hamnade i glas samma kväll som avocadon, har fått ett uppkok och nu ligger förbetad spelull och godgör sig i färgbadet. Hoppas, hoppas, hoppas!! att den underbara lilafärgen sätter sig fast i ullen nu då..

Nu som våren kommit kan jag ju äntligen stå ute i boden igen med mina färgningar (till glädje för familjen…) När  jag tog fram min lilla spis hittade jag också dom här tickorna som jag plockade i fjol. Vet inte helt vad det är? Slog ut lite ammoniak på den ena, nederst till höger. Färgen ser ut att kunna bli lätt gulbrun, kan det stämma?

Jag tycker faktiskt dom minsta ser riktigt tuffa ut, formen och färgen påminner mig nästan om hovar.. Undrar om det blir en färgning av dom här med tid och stunder också? Nåja, det får vänta, jag har ju fortfarande två sorters torkade svampar till som jag ska färga med, och skalen från avocado…

Borde väl gå ut igen, men… mitt ansikte har nog fått en överdos av solljuset. Nu hoppas jag bara att mina ullfärgningar ger mig något liknande färgen av denna, en liten engelsk pelargon, som har fått platsen på köksbordet. Nu, tillbaka till kastrullen!

Detta får vara min förståelse av ordet INSIKT idag. Flera tolkningar på veckans tema hittar man hos Suss o Kai