.. när yngste man försvinner ut av hemmet och drar upp till Nordnorge för militärtjänstgöring :(, snyft...
Usch, är det inte sånt alla mammor måste gå igenom förr eller senare... Tur att jag fortfarande har en son hemma!
Usch, är det inte sånt alla mammor måste gå igenom förr eller senare... Tur att jag fortfarande har en son hemma!
7 kommentarer:
Ja det er lov!! Skjønner at det blir rart å ha sønnen så langt borte.
(Min sønn er bare 15, så det er enda noen år til han drar i militæret... heldigvis!)
Det går nok bra, Mia. Klem til deg :)
Ikke bare at de forsvinner langt av sted, men jeg tenkte også på alt som kunne skje.
Vår hadde gården som base i perioder helt til han kjøpte leilighet for 2 år siden.
Urk! Klart att man blir trist då.
Det er lov! Må si jeg ikke gleder meg til den dagen kommer.... men på en annen side; det er jo det vi har oppdratt barna våre til da, at de skal bli selvstendige mennesker som skal klare seg ute i den store verdenen uten oss..... Tenk på hvilke opplevelser sønnen din vil få der oppe i Nord, og gled deg til han kommer hjem på permisjon :)
Han vil nok savne mamma bitte litt grann han også skal du se, men om han vil innrømme det er det vel bare du som vet :)
Klem i sympati fra meg :)
Det känns i modershjärtat när barnen flyger ut men en dag måste de flyga!
Här får du ett gäng styrkekramar från mig!
KRAAAM x massor, Lisa
Du får känna så men tänk istället att du har gjort ett riktigt gott jobb som mamma. Nu är han flygfärdig, duktig och skötsam. Redo att stå pall i världen med dina omsorger o lärdomar i bagaget.
Kram
Skicka en kommentar