Och så plötsligt… var det inte mera kvar..

Det omöjliga visade sig vara möjligt och till slut var det inte mera kvar av varpen. Lite snopet faktiskt för jag hade ju precis kommit in i takten och ‘Politi’ boken var långt ifrån färdig. Jag tror faktiskt jag är skapad just till semester, semester ensam hemma. Stornjuter lugnet, ingen plikter, inga måsten, bara dunk, dunk, dunk..

Men vad var det nu på rullen? Inte så lätt efter så många år att komma ihåg såna detaljer..

Jo, lite mer än två meter av det gröna inslagen som jag har stått med igår och idag..

ca 1,5 meter av dom bruna inslagen var det också. Trodde kanske det var mer för jag har ju vävit väl över halvmetern nu..

Nästan 4 meter med vita inslag…

Det var väl när jag började med dom vita inslagen som jag blev så ilsken på min tjocka kant och började klippa av fyra trådar på varje sida..

En liten snutt med mörkgrönt. Här har jag visst inte klarat bestämma mig över vilken typ inslag jag ska ha. Tråden på inslagen är dessutom tunnare än det cottonlin som resten är. Undrar om inte dette får bli två handdukar..

Så var det till slut den första metern med diagonala inslag. Där ser ju faktiskt kanten riktig ut. Det var nog därför som jag satte upp väven med dubbla trådar i kanten.

Nu är jag inte så förtjust i dom här diagonalerna. Dom passar inte i en duk. Kanske den här biten också borde bli handdukar, dom första inslagen passar ju fint till en kant nederst på en handduk..

Så är frågan då, ska jag packa ihop min Troika bordvävstol eller dra upp en ny? Kommer jag att fortsätta väva eller blir den bara stående fem år igen? Jag har ju fortfarande lust att väva dom där gardinerna jag hade tänkt laga til källarstugan..

Ja, ja.. tål att tänkas lite på. Kul var det i varje fall och skönt att jag äntligen är färdig. På köksbordet ligger en av mina gamla löpare just nu (och den behöver strykas ser jag….) Flera juldukar behöver jag ju inte väva nu i varje fall..