Jo, jag fick något gjort..

Jag satt upp hyllan över fönstret till slut idag. Och, jag har planterat om mina Hoya sticklingar. Så det så, till slut hittade jag lite energi i något hörn av kroppen.. När jag först höll på så tvättade jag fönstren också, satte upp några julgardiner och en stjärna. Nu er det väl lite mera juligt? Men sladden till stjärnan blir jag tvungen att fästa lite bättre ser jag nu på bilden.. Ja då, alltid är det något.. Tidigare i veckan bakade jag lussikatter och några småkakor, så visst har jag gjort något i advent också, men julklappar, herre min … det har jag inte börjat med en gång. Konstigt att julen alltid ska komma den tid på året när man har som minst överskott efter många veckors mörker.. Men man hinner väl med massor i löpet av en vecka?

Ostkaka, dessert eller vad?

Ostkaka, serverad med vispgrädde och jordgubbsylt, det är något som mitt ursprung anser som en smaskig dessert och som säkert blir tänkt på som den kaloribomben, antagligen mest för att det är så gott. Men egentligen, vad är det?

4 ägg, två stora bägare med Keso, lite russin och hackad mandel. Och någon tesked vanljsocker för den goda smakens skull. 180 grader i 45 min och man har en smaskig kvällsmat.

Inte är det något värre det än torsdagspannkakor. Låter man sen bli att ta på vispgrädden över och nöjer sig med lite sylt, (själv gillar jag hallonsylt bäst) så tror jag nog jag kan hitta många osundare alternativ till lördagsmys framför TV’n. För visst är det gott och mysigt, kall efter snöskottning (och lite lagom dagen efter en rakfiskmiddag i glada väninnors sällskap…)

Himmelsk dessert

Röda krusbärsglass som jag lagade av våra bär i somras hade precis den smaken och färgen som känns extra perfekt så här års. Att jag dessutom hade lagat havreflarn gjorde ju inte efterrätten något mindre välsmakande.

Nu väntar vi också..

Adventsljustaken är framme, det är E’s adventskalender också. Den som vi trodde hade kommit bort i posten, puh.. slutet gott, allting gott.. och på köksväggen klättrer den lilla tomten sakta uppåt..

Ingen adventstid utan…

Nej, det är inte advent utan min adventskalender. Så har det varit så länge som jag kan komma ihåg. En sån här kalender har jag vuxit upp med, förväntansfullt har jag sett hur tomten klätrat längre och längre upp på stegen, snart, snart är det jul. Men i år är jag utan, suck…. för tredje dagen letar jag, högt och lågt, bland alla dukar, gardiner, lådor med julpynt… ja, varenda låda och skåp har jag varit inom.. Det västa är att jag vet jag såg den i somras på ett dumt ställe och tänkte att denna, denna hittar jag aldrig tillbaka till i december.. Så, det blir liksom ingen advent här.. Jag hoppas bara att jag hittar den innan julafton. Någonstans måste den ju vara! Finns det någon synsk som kan ge mig en vink?

Bankad, slagen och misshandlad

Ja, det är väl vad jag kan säga om den misshandlade härvan med entrådig Karakul ull som jag till slut kan visa fram. Det här är egentligen temaspinning för april (bättre sent än aldrig..) och nu som jag hade Karakul framme blev det äntligen av att jag gjorde garnet.

Uppgiften var att spinna ett entrådigt garn i balans efter den beskrivelsen vi fått och jag gjorde som bäst jag kunde... Växelvis kokande vatten och iskallt vatten har misshandlat tråden. Dessutom har jag bankat och hamrat löst på det mellan chockbehandlingen med vattnet. Med andra ord tovade det sig ganska bra. Efter all behandling har jag nu ett luftig (och faktiskt ganska mjukt) garn som är i balans…. hoppas jag..

Annars så börjar advent smyga sig in hos oss också. Varje år är jag lika oförberedd men det är nog jag som stänger ögon och öron och hoppas det ännu är länge till..