Det tycker jag inte är en dårlig skörd. Jordärtskockor, morötter och rödbetor. Mer än nog till en mättande rotsaksgratäng, och det så sent ut i oktober. Ja, den lediga dagen tillbringades ute, vädret var ju fint, fast det ska erkännas, kallt..
Jordärtskockor blev det många av i år också. Vi har ätit soppor och pureer, och idag som gratin alltså. Det smakar fantastiskt med kortrest mat, inte hade dom frysit under marken heller, fastän det börjar bygga sig upp en sula av tjäle.
En dag ute gör gott. Frisk luft har jag inte fått så väldigt mycket av den sista månaden. Tänk att det ska vara så svårt att gå över tröskeln och ut igen när man först har kommit hem från jobbet. Från tidig vår bor jag liksom ute, om hösten kryper jag, precis som mössen, in. Så synd, för både solen och luften gör dagen lättare.
Den här mörka tiden vi nu går in i är egentligen något jag tycker om. Tid att odla mina hobbies och inte bara grönsaker. Krypa upp i soffan, smålamper, sprak från elden, TV, handarbete… et sakta lunk. Men så är det ju melankoliens tid också. Många av oss känner nog hur mörkret suger den sista musten ut av våra kroppar. Motivasjon och insats är i bottenläge. Nu trodde jag ju att jag skulle bli lite piggare av alla rödbetor men nix, det är visst inte en grönsak som är rik på näringsämnen. Nåja, Folat då, 43% av RDI, alltid något. Middagen blev i varje fall god och färgen spännande. Hela formen såg blodröd ut, rena vampyrkosten.
3 kommentarer:
Jordårtsockor är så gott, så gott och jag är bara bedrövad över att jag inte lade ner fler i våras!
Mums!
Agneta kram
Jordärtskockor har jag knappt ätit men rotsaksgrantäng låter supergott!
Visst är det gott med egenodlat.
Även jag trivs bäst inne när mörkret kryper på och vi har ju en mörk härlig tid framför oss. Just nu är det bara läsning som gäller.
Kram
Skicka en kommentar