… ja, mig alltså tänker jag på. Jag som har fastnat i mitt eget ‘träsk’, koftaträsket… Hur många behöver jag egentligen? Den här stickar jag av allt det där ekbladgarnet och annat som jag hunnit spinna sen i somras. Den ser lite konstig ut men det får så vara. Kanske känns det mer kul när jag kommer förbi allt det gula.. Det är inte mycket jag får gjort, jag har liksom ingen energi. Överallt, var jag än vänder mig ser jag saker jag borde ha gjort,eller skulle vilja göra, men det blir inget av det. Jag saknar helt insatsvilja tror jag. Undrar om jag hade det alldeles för stilla och skönt i Italien? Nu sätter jag mig framför TV’n och äter nybakad plommonpaj tror jag, det blir inget nyttigt mer idag i varje fall.
3 kommentarer:
Hei Mia ! Lenge siden sist og når jeg kommer til deg er det sannelig kofte på gang igjen. Du er så dyktig med strikkepinnene! Klem fra bestemor som koser seg med pacemakeren!
Håper du har hatt en fin ferie, Mia, det er alltid godt å komme hjem.
Kos deg foran tv'n, slapp av og samle energi. Kofta ser ut til å bli flott!
Så det var du som stickade, inte jag...... ha ha! :) Gav mig en gång på en uppifrånochner-kofta som inte blev bra har inte vågat prova sen! Din ser ut att bli fin!
Skicka en kommentar