Grönt som i granskogen..

Detta får mig mera in på tanken om granar, granar och grå mossa, precis riktigt nu i advent när julen står för dörren. Man får bara hoppas att ullen värmer mera än färgen…

61 gram/ 113 m (186,5m/hg) worsted garn igen alltså. Spunnet av färgad ljus Brasil ull denna också. Navajoply, är det förresten det samma som kedjetvinnat ? Ska bara erkänna att tvinnen på dagens garn kunde ha varit kraftigare, men, men..

Nu är den gulaste ullen överst spunnen och den blå i mitten. Hur den sista knallgröna blir kan man undra, den är ju nästan mintaktig. Men först ska jag spinna det färgglada tror jag..

Varm och kall, gulaktig och blåaktig grön, jag är verkligen nöjd med att tjockleken blev någorlunda den samma! Spann resten av det gulgröna färdigt i helgen också; 32 gram/ 59,5 m ( 185 m/hg) worsted garn. Tillsammans blev det alltså 62 gram/ 112m gulgrönt garn.

Den första lilla härvan grönt garn

Saftgrönt gräs, sommar och värme, lite dagg mellan tårna en ljummen sommarmorgon mitt i semestern med en kopp kaffe, ute på dagens första trädgårdsrunda..

Det är vad det här garnet får mig att tänka på. Kanske har det något med att jag började spinna av det innan det var helt torrt? Den andra halvan av topsen, den som jag inte drog riktig isär i morse var så fuktig att jag kände det. Men jag kunde ju inte låta bli, jag var så otroligt nyfiken på hur garnet skulle bli om jag spann av det.

Så det fläckigaste, mest orena resultatet av min svampning blev faktiskt så här fint når det vart spunnet. 30 gram/ 53,5 meter, (177,5 m/ hg) otroligt, det blir worsted tjocklek!! Av den grova Brasilullen. Blir garnet tunnare när ullen är tvättad kanske, efter en lätt sammanfiltning? Eller är det för att ullen inte var helt torr när jag spann? Oansett, jag är megastolt av resultatet ..

Jag blev bara tvungen att försöka lite till..

När jag till slut hade vaknat idag och stod inne på badrummet så kunde jag inte låta bli att dra lite i mitt färgade garn, och det hade faktiskt nästan inte tovat sig alls. Det gick hur enkelt som helst att dra isär ullen. Ska nog inte bli några större problem att spinna av det heller. Nu vet jag också att färgen kommer starkast fram när garnet är torrt. Såg lite konstigt ut igår, det ska erkännas, men nu kan jag inte vänta på att få spinna av det. Grönt är helt enkelt min favoritfärg. Det konstiga är att hela badet luktar ättika men sticker jag näsan in i garnet så luktar det bara härlig Milo.

Så även om grön är min favorit så älskar jag färger, ju mer ju bättre. I min kit som jag köpte fanns ju sex färger att välga mellan så nu har jag provat dom alla! nej förresten, inte den svarta, garnet ser ju ganska sotat ut ändå när jag färgade på grå ull.

Men vilket kletjobb det här är. Jag har ockuperat hela köket i flera timmar i eftermiddag, samtidigt som jag verkligen har försökt att inte lämna några färgspår efter mig. Jag har prövat två olika tekniker, svampat ut färgen och lagt topsen ner i små färgskålar. Så här långt kan jag nog säga att jag gillar det svampade resultatet bäst.

Se vilka härliga murriga toner det grå garnet har fått. Garnet blev så varm i micron efter 3x3 minuter att kortaste vägen blev kökskran. Det kan gott hända att det är smartare att färga det färdiga garnet men jag tror att spinningen blir mera melerad om jag färgar topsen. Det är i varje fall det jag hoppas på. Tretrådig navajoply till exsempel, borde avslöja alla färgövergångar men på ett mindre markant sätt, eller?

Garnet längst till höger är det som jag la ner i skålar, jag tycker nog det ser lite för ensartat ut, inte alls lika kul som det på sidan. Gissa om jag just nu är glad att jag beställde 2 kilo garn från tyskland. Det finns liksom nog ull att ta av, men frågan är om jag inte ska sända iväg en ny order, ullen krymper med otrolig fart.. Men, nu får jag skärpa mig och få lite fart här hemma. Hur kul det än är med kreaktiviteten så kallar allvaret på mig ( och kylan..) Måste ut och handla till kvällens fisksoppa!

Grönt är skönt.. eller..

Nog är grön skönt, det är faktiskt min älsklingsfärg. Idag var jag bara tvungen att försöka färga ull med dom syrafärgerna jag köpte förra vintern. Dom har ju bara legat där och samlat damm. Sagt och gjort, ivrigt satt jag igång, men hur gör man?

Blandade tre olika färger; grön, blå och gul. Resultaten är ju ganska olika, dom vita tog självklart mest färg, men det gråa garnet har egentligen en ganska härlig mossgrön färg. Ett blev mera gult, det andra mera blått och till slut åkte det tredje ner i blandningen og blev ganska kraftigt knallgrönt..

Det sista blå la jag ner grått garn i, helt misslyckat men kanske det blir kul när jag spunnit det. Om det nu går att spinna av den här ullen. Det känns nämligen som det har tovat sig lite, speciellt efter minuterna i micron (den gamla förståss!) .. Nåja, man lär sig.. Nästa gången ska garnet få ligga i blöt längre, jag ska blanda mera färg och låta det dra in ordentligt…

Nu hänger jag det till tork så får jag se hur det ser ut när det torkat. Men jag är tvungen att erkänna, jag ser fram mot att spinna det!

Intet är som väntans tider..

Gamla Karlfeldt, han bet sig fast i mitt minne. Nog vet jag att det ska vara väntanstider och det är väl det många av oss har nu. Väntar på att det äntligen ska bli jul. Advent betyder ju ankomst, så om nu Karlfeldt snackade om vårflodsveckor, knoppningstider.. så får jag väl lov att tänka jul. Själv väntar jag så mycket hellre på dom där vårfloderna än den högtid som ligger framför mig. Är jag verkligen den enaste som inte är full av iver? Varje gång det är tid för väntan på ankomsten sänker sig ett tungsinn över mig och jag saknar familjen! Jul är verkligen den tiden när man känner att man inte bor direkt runt hörnet från mamma. Barnet i mig, jultraditioner, som man haft hemmifrån sitter så gott förankrat i mina minnen att saknaden bara blir ännu större… Men, jag har också en familj och den ska också ha sina traditioner. Hoppas dom känner att vi har några, våra tjugo år som familj har det ju varit så olika jular. Med familj på två olika håll och oss själva på ett tredje så har vi ju liksom inte haft någon standardjultradition i vårt hus. Därför bakas det bara några få kakor i advent och dom kakorna kan man lika gärna äta upp på en gång.  Dom smakar ju i allefall bäst när dom är nystekta. Här tar vi det som det kommer, liten vits att stressa med sju sorter till jul, då är vi i allefall inte hemma..

Men nu har inte familjen någon stressig matmor runt sig heller då. Hon vet att det blir en fin jul likaväl, hon menar inte att klaga.  Detta året ska svärmors kakor avnjutas och dom är fantastisk goda. Skrull! Denna fantastiska julkaka, jag har aldrig änns tänkt försöka mig på den, mig och småkakor passar inte ihop. Det blir bara kaksmulor, tro mig. Därför håller jag mig till ‘klick’kakor. Havreflarn för exempel, perfekt för mig. Så dessa, en variant av amerikanska cookies. Man häller bara ner dom smaker man vill ha i en matberedare. Idag blev det russin, hasselnötter, mörk choklad och havregryn. Jag klarade inte bestämma mig så då blev det allt på en gång.. 

3½ dl brun farin, 1 tsk salt, 3 dl vetemjöl, ½ tsk natron, 150 gram smör, 1 ägg, 1½ dl mjölk är sen vad som ska ner i beredaren för att få smeten klar. Så är det bara att klicka ut smeten med två skjedar och grädda i 175 grader i ca 10 minuter. Kan bara inte gå fel, helsmaskiga. Min personliga favorit är faktiskt torkade aprikoser med valnötter och gärna solrosfrön.. det blir det kanske nästa gång.

Tvåtrådiga tvårådigheter..

Jag tror jag behöver mera garn om detta prosjektet ska bli färdigt så då är det bara att spinna lite mer grå Shetlandsull. Undrar bara om jag inte har fått lite för mycket övning i det sista, garnet blev ju mycket tunnare..
112 gram Shetland, tvåtrådig, blev 315 meter, eller 282m/hg. Det blir Sport/DK kvalitet det..

Dessvärre, kan man säga det om egetspunnet garn?, så är det lite i det tunnaste laget, i varje fall tunnare än mina grönsaks- och bärgarn..

Men, jag ska nog få användning för det här garnet också, jag får bara spinna mera av ullen och försöka få det knuttelite tjockare.. och lite mer tvinnat!