.. så då är det väl inte så konstigt att jag aldrig blir färdig med någon världens ting, sån känns det som nu. Spinner och spinner, men efter många timmar med sländan har jag lika väl inte mer än 80 gram garn, behöver minst 100 gr ville jag tro till en sjal..
Inte blir jag mindre nerslagen av tidsbruket när jag tittar på vardagsrumsbordet, när hade jag tänkt att jag skulle hinna spinna all den här ullen som jag inte kunde låta bli att beställa…
På mitt köksbord. Ja, jag har långsamt låtit våren få stig in. Fick denna underbara löpare i posten på lördagen, vi har ju sån tur i Norge att vi får post då också..
Dessvärre kommer färgerna inte helt till sin rätt på bilderna, egentligen är dom mycket klarare, lika friskt grön i färgen som druvorna. Löparen är vävd av en otroligt duktig väverska, mhm, just det, Birgitta ! (Ett tips, på sidan Vävkistan hittar man flera av hennes ripslöpare.)
När jag först hade fått en så fin löpare blev den ju bara ännu vårligare med denna jumbo tekopp full med pärlhyasinter. Och medans jag väntar på att dom ska blomma kan jag ju njuta motivet på koppen…
Äntligen har vi kommit så långt att jag kan börja äta Semlor. Nu ska dom avnjutas varje tisdag fram till påsk, mums !! Jag tror faktiskt att jag har något gemensamt med Ture Sventon här – jag bara älskar Temlor. Äkta , hederliga svenska semlor sån som mormor alltid gjorde dem… Hur kommer det sig egentligen att vi fuskar med fettisdagen varje vecka? men gissa om jag är glad för det :)
Semlor ska inte lagas av helt färskt bröd så dessa bakades igår ( och i frysen ligger nu flera för kommande tisdagar..). Skär av hatten och gröpa ur inkråmet med en gaffel. Lägg det upp i en skål. Idag hade jag sån tur att jag fortfarande hade kvar lite av julmarsipanen som jag delade i småbitar och hade uppi. ( Annars så river jag mandlar och blandar med florsocker..)
Inkråmet blandas med lite grädde till en smet. Lägg smeten tillbaka i bullarna.
Vispad grädde och på med hatten. Så siktar man lite florsocker som ett tunt lager nysnö på toppen.
Så, voila, semlorna ber om uppmärksamhet. Efter en sväng in i kylskåpet är dom bara att sätta tänderna i. Jag är van hemmifrån med semlor i varm mjölk, den seden gillar inte min familj så här blir dom som bullar till kaffen. Synd, för nog är det gott med det uppblötta brödet ??..
Flera T-lösningar hittar du här
Jag vägrar, nektar tro jag är ensam om detta. Gå in i en garnbutik, falla för frestelsen av mjuka garn i alla regnbågens färger, handla utan att man tänker sig om och stolt bära hem. Ska användas till, ja till vad då? Hittar fram stickor och lägger upp någon maskor, alpackan är ju så mjuk! Sticka lite till, hm, vad ska jag laga för något?? En tröja, då måste det här ju vara bakstycket, eller kanske en sjal.. Skönt att bara sitta och sticka trött framför TV,n..
Nej men, blir det här bra då? Borde repa det upp! Slänger det in i ett hörn, där får det ligga tills jag orkar repa upp många timmars jobb. Efter långt om länge och länge om långt har man lust att börja på något nytt. Garnbutiken hade ju så många frestande garn.. Men, vänta nu, hade jag inte något som skulle göras färdigt innan jag får börja på något nytt?? Uff, repa upp allt det där orkar jag inte .. stickar halvhjärtat några kvällar till…ja ha, så tog färgen jag höll på med slut.. nå ja..
Ja ha, och vad så.. där går man helt tomt på både energi och idéer ( och brunt garn också, varför köper jag alltid garn i så många olika färger..) Jag har väl som dom flesta andra många mönster liggandes runt omkring i staplar. Hur många av alla dom här mönstren har jag använt, inte många.. men jag hittade bland annat två tyska mönsterhäften. Die Schönsten Lochmuster ( Topschicken Modellentwürfe..det kan ju diskuteras, det är nog några år sedan dom var toppmoderna dom här mönstren ;)Här kan man kanske hämta lite inspiration till hålmönster .. Och så stickar man några timmar till..
Jag blir alltid lika imponerad av tyska stickmönster. Dom skriver inte bara hur man ska göra, hur många maskor man ska lägga upp eller hur långt ett stycke ska vara. Nej, här får vi det in med tesked, ritningar med exakta mått följer med. Är det inte otroligt, lättare kan det ju inte bli.
Det gäller att ha en plan, inte sant ? Nästa gång så.. men jag lär mig ju aldrig.. så nu blir det som det blir, tröstar mig med att misslyckade tröjor är precis som misslyckade kakor, dom bästa :) Repa upp ??? Aldrig på min kofot!
Törstiga, Trötta Tulpaner… Vilken Tristess ( mötas av en sån nedslående syn) ..Tålamodet Tryter ( hinner ingenting)…Tröstlös Tillvaro ( orkar ingenting) …
Ting Tar Tid… och tid kommer det ta innan denna knoppen slår ut, om den någon gång slår ut, så törstig som den hänger där kan man Tvivla ...
Men full av Tilltro till livet och positiva Tankar, vänder jag bara fotot upp-ner och Tuliparna Tronar Tacksamt , sträcker sig mot Taket :)
Flera T-lösningar hittar du här
