tisdag 2 december 2014

På stickorna

Jo då, jag stickar några kvällar. Pläden till sonen växer, nu är den riktigt stor. 37 av 56 dominorutor är färdiga. Kanske han slipper frysa i studentrummet efter nyår i varje fall?

lördag 29 november 2014

Garnfunderingar..

I bland så blir spånad/ spinning en lek vid rocken. Efter en kväll med kardmaskinen hade jag en stor, härlig rulle i olika färger som till slut blev ett härligt, tjockt Crepe garn. Men nu undrar jag, är det fusk att använda egenlagat garn med köpt garn? Det kan det väl inte vara.. jag tycker så mycket om resultatet men funderar på om jag inte ska köpa tjockt, tretrådigt ullgarn och använda ihop med dette. Det kan väl inte göra något? Men jag måste väl först sticka färdigt allt jag håller på med…

fredag 21 november 2014

Lite omväxling

Ahhh, efter några tusen meter med naturfärgad ull dom sista veckorna blev jag helt enkelt tvungen att sätta lite färg på tillvaron. Dessutom fungerar ju min kardmaskin som en dröm igen, så vad är bättre fredagsmys än detta??

måndag 17 november 2014

Tova och valka

Det är verkligen höst ute nu, mörkt och regnigt. Det betyder innestunder med ull. Stickar, spinner och hör på ljudböcker. (Just nu är det Gilliou’s Brobyggare). På kontoret svämmar det över av ull som ska kammas och kardas. Därför tog jag till slut fra kardmaskinen och med juniors hjälp så fungerar den helt perfekt (det var några skruvar på valsarna som jag inte hade sett). Karda på maskin är helt fantastiskt nu. Kardflor efter kardflor kommer ut, efter några rundor är dom härligt mjuka. Ja, till och med svartfjesullen (Scottish black sheep). Men färdig med det hela så sitter det en massa ull kvar mellan tänderna på rullarna. I går kom jag på att jag skulle tova. Det har jag aldrig gjort förut, i varje fall inte så ‘seriöst’, bara några små bollar liksom. Nu blev det tilräckligt till en vit fyrkant, ca 25x25 cm. Och svartfjes är en ull som tovar bra märker jag. Så fick jag självklart mersmak och böjde mig ner efter kamrester i soppåsen. Eftersom den inte var kardad blev det mindre bra men jag klarade klippa ut två små hjärtan i varje fall.

Så idag när jag väntade på att regeringen skulle få färdigt middagen (ja, jag slapp laga mat!!) så skulle jag bara karda färdigt den svarta NKS ullen. Så kom vi i snack om mitt lilla tovförsök från igår. Alltså tog snålhet och nyfikenheten över. Snål som jag är hade jag spart alla kamrester från sommarens växtfärgningar. Dom kardades nu till flor, fulla av noppor och annat rusk och rask. (Det fina med kardmaskin är att den också spottar ut såna här saker, fint för ullen alltså, mindre fint på bänk och golv…)

Utlagda på köksbänken blev det tre lager med fyra flor. Inte illa. La det svarta i mitten så jag skulle få beholda mest möjligt av färgerna. Varmt vatten och grönsåpa, små, lätta cirkelrörelser, blött och slaskigt och snart kom svetten i tillägg. Vänd på ullen, gör det samma med baksidan. Nytt, varmt grönsåpevatten. Cirklar, cirklar, vänd och upprepa igen. Långsamt började det tova ihop.

Då blev det gnicka och gno. Gnida ull mot ull i varmt, varmt grösåpevatten. Jobba sig genom hela stycket flera gånger. Ner i kallt vatten, gno ännu mera, tillbaka till varmt, till kallt… Jättesvettig vid det här laget.

Men, jag klarade filta ihop ullen, så när som på två hål på mitten. Men det gör inget för antingen ska jag klippa den itu till två sittunderlag eller vika den dubbel och så sy runt kanterna, har inte helt bestämt mig ännu.

Så erfarenhet? Lägg ullen mer omlott nästa gång och börja jobba från mitten ut. Önskar mig en tvättbräda, inbillar mig att valkingen är lättare då. Och så blir jag tvungen att finna ut hur man lappar såna här hål, kan man f ex fylla på med ull medans man håller på?

Ahhhh, stolt känner jag mig, och nu vet jag precis vad snåla jag kan göra med mina kamrester en annan gång.

söndag 9 november 2014

Nu är det höst på riktigt

Med hösten ankomst blir det flera innetimmar igen och det märks. Jag sitter och spinner eller stickar och försöker städa ikapp allt sen i somras. Härligt det också faktiskt. Det är mörkt ute när man kommer hem efter jobbet och helgerna tycks regna bort. Så förra helgen klippte jag av alla knoppar på en rosbuske jag har. Trodde kanske inte helt att dom alla skulle slå ut, osäker på hur stor en knopp ska vara för att den ska klara sig inne i vas.

Det visar sig att det faktiskt går bra. Den här helgen ser den så här ut. Alla utenom den allra minsta har tagit sig. De största som jag räknade med skulle blomma har nästan blommat över. Så idag tog jag alla dom andra knopparna jag hittade ute, kommer ju i varje fall inte se dom annars. Går det så går det. Det blev en riktigt stor fin bukett tycker jag. Nu är det bara att kryssa fingrarna och hoppas.

tisdag 4 november 2014

En härlig ullig historia..

… tycker i varje fall jag. Mina ulliga notiser befinner sig ju vanligtvis inte här men det här måste jag dela. Ett helt fantastisk garn fick jag.

Det hela börjar med en underbar fäll av NKS som jag fick av en spinnvännina som har får. Det märks att den är väl behandlad, både djuret och fällen. Efter att delat upp fällen grovt och tvättat i påsar så ser den nästan helt orörd ut. Varje lock är bevarad, krusningerna är fortfarande perfekta.

och på spolarna ser man dom härliga variationerna av grått.

Några lockar av gången som sorteras så att topparna ligger åt samma håll.

Bunten blir lätt ‘slagen’ över tänderna på ullkammarna, bara tillräckligt mycket för att dom ska öppna sig. Ett fast tag om klippändan gör att dom inte så fort åker isär.

Så dras ullen ut till ett band, med några nuppor och rusk men dom gick att ta bort medans jag spann.(därav den smutsiga handduken över knäna..)

Och med så lite kamrester kvar på kammen så kan man ju förstå att det mesta av ullen kom på spolen, här finns ingen ull att förlora…

Nå återstår bara att upprepa procedyren några (läs många) gånger till. Tack R. för den fina ullen Smilefjes