Lägga ihop små rullar till garn -’coil’- inte helt perfekt

Nya försök medans jag väntar på boken som aldrig kommer.. den andra spinnboken… men, den dyker väl upp till slut.. det var väl ikväll som jag egentligen skulle ha plockat bort resten av julpynten men orken och lustan är inte helt med. I stället blir det min trogna spinnrock..

Detta ska liksom vara ett Coil garn, lite efter eget huvud igen. Jag kan inte tvinna coils med den ena tråden hela tiden, då försvinner till slut snodden helt ut av den andra (kärntråden). Därför tog jag varannan/ var tredje sån tvinning med vardera tråden och bytte om..

Så nu har jag en härva till, 56 gram/ 56 meter. (100m/hg). Egentligen var ju dom två trådarna ganska tunna men det blir väl tungt när man lägger dom lager på lager så här, tvinnar dom runt som små cylindrar..

Det gick faktiskt fint att ta garnet från spolen över på ‘härvträ’ (niddy-noddy) utan att det tvinnade seg alls, men när jag tog det av var det plötsligt bara trasset igen..

Men jag tröstar mig med att den förra härvan känns perfekt ut nu efter den blev tvättad och hängd på tork, undrar om det inte var därför jag blev tvungen att försöka igen? Kul var det i varje fall..

Den sista grå höstullen som fick en grön nyans från lupin färgbadet… ser inte alls grå ut ihop med det andra gröna..

Blev bara tvungen att försöka ..

Tjusigt garn, eller hur? Jag blev bara tvungen att leka lite. Efter allt spinnande av vanlig tvåtrådig ullgarn så slog något ner i mig. En ny utmaning på spinnforumet kanske, eller hellre tråden innan tema? Eller någon som lagar så stiliga effektgarn, jag blir helt sjuk av resultatena, tänk om jag kunde det samma, suck… eller kanske det var den nya boken idag… jag vet inte..

Oansett så slutade kvällen med att jag spunnit lite olika småtest på garn. Den gröna, lupin färgade topsen som sedan hade badat för länge i salmiakk var helt enkelt seg. Efter att ha tuggat mig igenom hälften av ullen en hel kväll för första spolen slog jag bak ut med den andra. Topsen blev kammad och kardad på nytt. Så spunnen…

Vid tvinning kom jag på att detta ska få bli mitt garn med ‘coil’s’, segt var det ju och kom säkert inte bli något skönt i varje fall..

Resultatet får beskrivas som 18 m/ 29 gr trassel. Kan ju bli kul att se hur det ser ut när det torkat efter tvätt…

Eftersom tråden på ena spolen tog slut får resten beskrivas som expriment tror jag, 20 gram diverse. Jag försökte spinna ‘thick’n thin’ og med grå ospunna ull lockar. Det sista fick bli några meter vanlig kedjetvinnat tretrådsgarn, kanske för jag gav upp eller för att jag ville ha en garnstump kvar som minne av färgbadet..

Av alla färgade topsband som ligger och väntar, hoppas jag att det bara är just detta som var så segt (nederst till höger) annars gråter jag, så seg får inte ull lov att vara..

Men, nu väntas besök från Sverige hela helgen, så jag hinner nog slicka mina sår, så mycket tid vid spinnrocken ska det inte bli…  men det är möjligt det blir några varv på koftan, ja, för det blir en till…

Grönt garn av blå lupiner

113 gram/ 322 m ( 285,5 m/hg), tvåtrådig kardad höstull

Denna gången är färgen grön. Det första färgningsförsökt med lupiner blev ju gult. Jag färgade på precis samma sätt men jag la ullen i ett efterbad av salmiakk (amoniak) vatten, då drog det basiska vattnet färgen över till grönt.

En påse lupinblommor repar man fort av om man hittar en liten blomsteräng i skogen en sommarkväll när man kör junior på fest. Det blir nog fler bilturer nästa sommar också, grönfärgen tyckter jag om, den blev lite mintaktig när den blev spunnen och inte alls så grå som ullen ser ut.

Den gula höstullen som också är färgad med Lupinblommor har jag ju redan spunnit och stickad med i koftan. Nu tycker jag det är otroligt svårt att få färger riktiga med kamera, bilderna från färgningen i början av juli blev helt enkelt för ljusa och blassa..

Nu är det bara att ta fram kardorna igen, har väl fortfarande minst 4 kg färgad ull kvar…

Gula lupiner

84 gram/ 332 meter ( 395,5 m/hg) tvåtrådig höstull

Nu var det ju faktiskt inte gula lupiner jag la ner i färgbadet men det var den första färgen jag fick fram. Tillsammans med den redan spunna ekullen tror jag det ska bli en kofta, har inte helt bestämt mig ännu bara. Mitt egenfärgade och egenspunna garn blir jag väldig snål på känner jag…

Idag skulle jag inte färga…

.. men så såg jag inlägget som Hilde lagat. Hon hade färgat härliga rosalila färger med ekblad. Först tänkte jag att ekar, det har vi inte här. Men så kom jag på att jag har vissna ekblad i løvhøgarna på hösten och granndamen vet var dom kommer ifrån så jag var inte mindre fräck än att jag frågade. Ha, den lilla eken står på hennes tomtgräns! Så jag var inte värre än att jag fick ta en gren som stack ut utanför sjölva trädet.

Så nu har ekbarken fått ett uppkok och ska få stå och dra sig till imorgon. I grytan ligger ekbladen och drar. Ekblad är riktigt hårda, det har jag aldrig tänkt på. Det är som att ta i torkade lagerblad eller något sånt. Räknar med att det kan ta lite tid att få någon färg av dom..

I skålen ligger något annat hårt och svårtflörtat. Barken från plommonträdet, igen. Jag kan inte fatta och begripa att så mycket färg som det är i vattnet inte ska kunna fastna på garnet. Så nu har jag kokat barken (inte över 90 grader da…) igen i flera timmar och lagt ner både obetad ull och lite av ullen från förra försöket som var förbetat med alun. Men färgen försvinner när det kommer vatten på, derför har jag nu haft i lite salmiak (amoniak) i vattnet som ska få stå över natten…

Dom sista infärgningarna. Någorlunda riktiga färger också. Det här semester kommer gå till historien som veckorna jag slängde bort på växtfärgning, eller huset som flyter över av ull….

Från vänster;

Lupinblommor, förbetad med Alun

Lupinblommor, förbetad med Alun, ‘kokad’ med rabarberavkok i vattnet.

Lupinblommor, bad 2.

Från vänster;

Plommonbark

Grå lav från Ninas plommonträd ( i järngrytan)

Roten från Vibekes vita ogräs, förbetad med alun.

Så det här då, silvergrått skulle jag vilja kalla det. Jag upptäckte i kväll att jag hade en hink med lavspadet kvar, och där i låg spelull. Den hinken hade jag glömt. Nu hade ju inte ullen tagit mycket färg så hela klumpen la jag i kopparlösningen. Inte ändrade det färg så mycket efter det men ullen fick lite mer silverglans.

Åkersnelleullen (kjerringrokk) som blev gulaktig vit har hamnat uppe på bordet. Nu som det har regnat ute passat det bra att spinna lite. Så kardorna kom fram lockarna kardas ut. Det ser faktiskt gulare ut när det blir spunnet än vad det gör när det ligger så är i en hög.

Men även om det är kul att spinna och det är några regninga dagar ibland ska jag inte lura mig själv. Ullen jag har nu kommer att räcka många, många år framåt.

Var tvungen att provspinna lite av ullen..

Som sagt, Lupinfärgningen av naturligt grå höstull bad 2, alltså inte lika mycket färg kvar, och sedan doppat i ett sköljvatten med lite salmiakk i, det tror jag blir alkaliskt… (efter liten undersökning på nätet tror jag salmiakk i Norge är det samma som amoniak, eller tar jag fel?)

Nu vill ju som vanligt kameran inte visa den riktiga färgen, det är nog mera grönt än så här. Eftersom vi har haft några varma, soliga dager tidigare i veckan använde jag slända i stället för rocken, lättare att hålla på ute. Kardade alla tustar, (tror jag ska sluta kamma ull..) och det var en del tovat som inte gick att karda ut, fast en del av klumparna sitter nog i garnet också.

Försökte fota på den svarta spisen med röda bomullstrådar som kontrast bara för att grönfärgen skulle komma bättre fram, det funkar inte helt bra det heller ser jag. I varje fall blev den lilla högen ull till 27 gram tretrådig kjedjetvinnat garn. 27 gram/ 54 meter. Inte mycket att skryta av men ack så kul, hoppas jag nu inte slänger bort hela trädgårdssommaren på spinning! Men hela kommande veckan lovar dom regn, och det ger ett löfte till lite mera tid till ull.. men först måste (!!!) jag städa.