Nej men se här då, nog kan man kalla det en vante när man ser den på handen. Mitt första slutförda försök på tvåändstickning. Helt felplasserad och felkonstruerad tumme, kort och bred. Varma och go’a är dom men dom ramlar nog av händerna första gången jag tar i snöskyffeln.. Spelar ingen roll, stolt som en tupp är jag, fick dom ju färdiga! En liten broderad blomma eller något kanske??
Ack ja, lärdom är ibland svårköpt. Lägger jag dom platt ned på bänken så ser jag ju hur fel dom är i proportionerna. 80 maskor på stickor 4,5 mm var absolut minst 15 maskor för många. Ska jag göra ett till par så håller det länge med 60 maskor skulle jag tro.. Och ett försök till blir det, detta var ju jättekul. Måste bara spinna mera Z-tvinnat vitt garn först…
Så hade det ju varit fint om någon kunde förklara mig hur tusan man stickar sådana där flätor..
5 kommentarer:
En lett toving ville ihvertfall gjøre dem litt mindre og litt varmere...... men....
Man skal alltid være stolt av et ferdig produkt..godt jobba.
80 masker høres mye ut, men det skal være slik, vi SKAL feile for det lærer vi mest av! Du kan være stolt over din evne til å prøve ut det meste!! Ha en fin adventshelg!
Klem!
Hej! Vad gör det om de är lite stora. Du kan kanske tova dem lite. De ser iaf varma ut och det kan behövas nu i vargavintern.
Ha det gott.
Kram Birgitta
Är stolt över att jag har börjat på mina första vantar i egenspunnet garn i vanlig stickning och då kommer du med tvåändsstickade! Va stolt som en tupp även om de blev lite fel du har gjort ett kanonjobb!
hej mia jag har kollar på din blogg att du hade stickat ett par vantar och då undrara jag om du kunde sticka ett par sockor till mej?:)// becka
Skicka en kommentar