måndag 19 april 2010

Bara en massa ord..

hoya polyneuraDet bara händer ibland att det kommer en massa ting i vägen för mina planer. Faktiskt ganska kul saker, inte av den sorten som känns stressande och förlamande, men värmande och omtänksamt. Som mitt nya objektiv till kameran, vem kan motstå att fotografera då ? Nu tycker jag ju det himla svårt att använda just den här linsen för jag får inte till det riktiga fokuset, men jag försöker ihärdigt, hela tiden. Just ikväll förtrollades jag av dom här små blommorna på Hoya Polyneura, nu har ju knopparna som jag väntat så länge på äntligen slagit ut!

Här om kvällen var jag ju till Ikea med en försummad väninna,och en aldrig så liten leteaktion efter en bestämd Hoyaplanta som jag visste skulle finnas, så kommer ju födelsedagarna på löpande band i familjen. Nu är jag en stolt mor till en 20-åring, tänk så fort åren går. ..hoya polyneura hoya polyneura

En mor kan nog känna sig stolt som en tupp eller höna då, när han seglar in på mitt jobb i full mundering och ska byta ett ljusrör, är det verkligen min lilla grabb.. I varje fall blev dagen firad med stor fest för kompisar och gamlefolket blev utslängda, en gyllene anledning för oss två att gå på bio ( en ganska snäll man med Stellan Skarsgård- hm, inte en film jag kommer att glömma! ), äta god mat och ta en helkväll i sta’n, söndagen snackar vi tyst om…

hoya polyneura hoya polyneura

Eller som i kväll när en gammal arbetskollega ringer, hon har varit pensionär i några år redan men tänker fortfarande på mig, jag har genom hela min tillvaro i Norge fått ärva hennes Familien ( norsk veckotidning). Tänk vad omtänksamt det känns… Det är en sån där människa som man blir bekant med och som kilar sig fast långt inne i hjärtat, ibland blir det sån bara..

Ännu mera omtänksamhet..

Jag tycker det är lika otroligt varje gång som någon tänker på mig och lika rörd blir jag när det händer – jag har fått en utmärkelse igen, från Living next to me. Jag vet att jag borde sända den vidare till 12 andra bloggar, men det har jag redan gjort en gång så nu står jag över..

vit garn till tvåändstickningen

Så, mellan jobb, födelsedagar, socialt liv, shoppingturer, trädgården som vaknar till liv ( jag var förresten ute och målade över alla bruna lasyrfläckar på muren ikväll..), kameran som lockar och drar, och planläggningen runt ett nytt kök ( jippie!!! ) så kommer alltid något på efterkälken, det jag egentligen hade haft lust till eller hade planerat använda kvällen till, blir det liksom aldrig tid till.. Frågan är om det blir något färdigt garn innan hösten… Är det våren som kommit ??

5 kommentarer:

Kajsa sa...

Det var många ord! Och trevlig läsning. Verkar som ni också hade en trevlig 20-årsdag! Vacker hoya du fotat. Jag har insett att jag äger en hoya. Jag fick en grön växt i ett glasrör som har vuxit upp över kanten i röret och nu blommar den - och det var en hoya av något slag. Ska fota blomman och lägga ut så kanske du vet vad det är?

Mia stickar sa...

Tycker du verkar vara en hejjare med kameran! Du visar oss många fina fotografier! Känner igen det där med "stora" barn. Det konstiga är att det är bara de som blir äldre inte jag inte....

♥ Gamleheksa ♥ sa...

Flotte bilder iallefall. Bra du lar deg distrahere ;) Garn blir det nok, men kanskje en annen dag. I morgon, i morgon, men ikkje i dag....

Åsa! sa...

Visst växer dom upp snabbt barnen. Tiden går så ruskigt fort, antar att det är bevis på att man mår bra?!

Hobbygåsa sa...

Ja det er nok våren :-) Men det er deilig syntes jeg når kveldene blir lysere og varmere og man faktisk har lyst til å gå ut - da gjør det ikke noe at planer blir endret.