Jag var faktiskt ute i komposten efter rödbetorna!

Jo faktiskt, jag tog en tur i komposten och tog in dom stackars få, små rödbetorna som jag inte använde till middagen för dom var just det – för små. Jag kokade upp både rödbetorna och det röda på stjäkarna för att vara säker på nog rödfärg. Den här gången, som dom inte skulle ätas, tog jag av både roten, bladfästet och delade rovan mitt itu, jag skulle ju faktiskt ha mest möjlig rödfärg på vattnet.  Detta lät jag koka upp och småputtra några timmar.
 
Så började jag så ivrigt spinna min vita ull på sländan. Men som sagt, jag blev ju immobil några dagar, men nu som det är viktigt att få igång muskel-ven pumpen igen så passade det ju bra att traska några kortare turen runt i huset med sländan. Det hela resulterade i 63 gram Z – spunnet vitt ullgarn. Det borde väl ha varit 100 gram, men det är inte så lätt att röra på sig och jag är otålmodig!
Så var det bara att hitta tillbaka till kastrullen med rödbetsgröten. Jepp, nog hade det blivit skinn på ytan, ‘snerk’, men när jag silat innehållet gick det ju att använda lika väl.





Jag är klar över att jag måste ta en tur till apoteket efter Alun för att beta garnet, men jag är osäker på om apotek här i Norge säljer det.. Som förra gången så fick ättikspriten fungera som syra.. Alltså, först det vita garnet ner i kokande ättiksvatten så över i rödbetspadet. Först såg det ju verkligen kraftigt rött ut.
 
Så efter att ha sjudit i 10 minuter var det mer melerat, och tillslut efter ca 30 min var garnet mer orangefärgat över det hela.
 
Då tyckte jag det kunde vara dags att ta det upp och slå ut spadet, hängde det på tork på kranen och lät det svalna lite innan jag tvättade det i diskvattnet. Det slutade fort blöda. Så ska det vridas i en handduk, slås ut och hängas på tork.


Blev ju bara tvungen att hänga det tillsammans med mitt lökgarn från förra veckan, dom passar ihop, inte sant?

Nu ändrar sig ju gärna färgen när det torkar. Lökgarnet tyckte jag hade en mer persikofärgad nyans när det var vått, men det är en behaglig varm beige på den nu i torrt tillstånd också.
Nu är det bara att låta sländan forsätta trilla, jag behöver mer garn. Jag har något ute i trädgården som ska laga ett lilaaktigt garn har jag läst mig till… Kanske kan jag få någon i famlijen att köpa alun också? Vi får se..
Ett litet tips; Bjørg Nina har massor om garnfärgning, vilka växter som ger vilka färger och sånt.